LAST DAY

Har precis vinkat av Tino på centralen. Han drar till England och ska sedan på den ena svensexan i Hamburg till den andra i Amsterdam samt träffa sin familj i England de närmsta 3 veckorna. Varför är det alltid lika jäkligt att säga hejdå? Blir alltid helt tom och känner mig ledsen efteråt. Liksom varför kan man aldrig lära sig att säga hejdå? Även fast att jag vet att vi ses igen om 3 veckor så vet jag också att den tiden kommer kännas så djävulskt lång och seg. Har fått muntra upp mig själv med att boka in en massa kul saker med vänner och ska köra myskväll ikväll med allt gottigt som man kan äta.

Är just nu på gymmet, ska köra yoga 1 timma sedan hem och chilla resten av kvällen! Puss!

- - - - - -

I just said bye to Tino at the central station. He’s going to England to hit one stag do in Hamburg to another stag do in Amsterdam as well as seeing his family in England the next 3 weeks. Why is it always so sad to say goodbye? It always make me feel all empty and sad. Why can’t I learn how to say bye? Even though I know that we will be seeing each other again in 3 weeks, I also know that these 3 weeks will be painfully long and slow. I have been tryin my to cheer myself up by booking lots of fun stuff the next week with friends and I am also having a cozy night in tonight with lots of yummy stuff to eat.

Right now I’m at the gym though, 1 hour of yoga next!

Gillar