Worlds most beautiful train ride: from Kandy to Ella


Vilken magisk dag vi har haft. Det skulle man inte kunna tro när man hör 7-8 timmars lång tågresa, åkandes i 2-klass utan några sittplatser.

Men herregud vilken härlig resa det blev. Från att vi försov på morgonen, missade våran tuktuk-förare, missade frukost och fick springa som två svettiga lökar genom den galna trafiken från vårat hotell till tågstationen. Självklart fanns ingen garanti till sittplatser på tåget då alla var slutsålda så vi blev inpackade som små sardiner precis vid den öppna dörren tillsammans med några Sri Lankan killar som hoppade på i sista sekund innan tåget började rulla sakta framåt på rälsen. Tåget var fyllt av män, kvinnor, väskor och försäljare som stod där med sina korgar fyllda med samosas, nötter och färska mangos.

Det första jag tänkte var ”HUR ska vi palla stå såhär inknökade med alla våra väskor i 7 timmar?!”. Lankanerna och Tino måste ha tänkt detsamma för vi stirrade på varandra bara cm ifrån varandra och med ens brast vi alla ut i gapskratt.

Det som följde sedan var en tågresa fylld av en hel massa skratt, musik och högsång. Dom hade med sig en trumma som dom började spela på och alla sjöng i kör. Det är svårt att förklara i ord men det var sån sjukt skön och lycklig stämning och i slutet när det äntligen fanns sittplatser satt vi och snackade i timmar, dom delade med sig av deras mat och dricka som dom hade med sig och innan vi skiljdes åt så bytte vi telefonnummer och Facebook. Alltså herregud, nu förstår jag vad alla menar när dom sagt att Lankaner är några utav de vänligaste människorna på jorden.

- - - - - -

What a magical day we have had. It´s hard to believe that when you hear about a 7-8 hour long train ride, riding 2-class without any seats.

But oh my gosh what a wonderful trip it turned out to be. And not only thanks to the beautiful views. Day started with us oversleeping in the morning, missing our tuk tuk driver, missed breakfast and had to run like two sweaty onions through the crazy traffic from our hotel to the train station. Of course there were no seats guaranteed as they were all sold out so we had to squeeze in like sardines in the jam-packed train right by the open door together with some Sri Lankan guys who jumped on last minute before the train started rolling on the tracks. The train was filled with men, women, bags and sales people with their basket filled with samosas, nuts and fresh mangos.

My first though was "HOW are we going to survive squeezed in like this for over 7 hours with all of our bags?!". The Sri Lankan guys and Tino must have thought the same thing because immediately we all bursted into laughters.

What followed after that was a train journey filled with tons of laughter, music and singing. They had brought a drum which they started playing on and all of them singing. It´s hard to explain in words but they truly turned the whole ride into such a nice and happy one and when we finally got some seats in the end we talked for hours, they shared their food and drinks with us and before we said goodbye we exchanged numbers and facebook. Whoa, such nice guys! Really! And now I understand what people meant when they said that the Sri Lankan people are some of the nicest and kindest in the world.

  • Nära Ambagollapathana, Sri Lanka

Gillar